Den hemliga ungdomsgården skapar skillnad för unga HBTQ-personer i förorten
Den hemliga ungdomsgården skapar skillnad för unga hbtq-personer i förorten
Hasret Bozarslan är uppväxt i Järvaområdet och vet hur stor roll och påverkan ungdomsgårdar har för unga, särskilt för de som har svårt att hitta sin plats i samhället.
– Jag var en av dem när jag var yngre. Jag var blyg och tillbakadragen, men hade så mycket känslor inombords och kände mig ofta missförstådd. Att mina fritidsledare såg mig, sade hej till mig och visste vem jag var betydde så mycket, säger hon i en intervju med Svenska Dagbladet (Uggla, 2023).
Idag jobbar Hasret som projektledare på en ungdomsgård för hbtq-personer i nordvästra Stockholm. När kommunpolitikerna i Järvaområdet initierade skapandet av ungdomsgården väcktes intresset hos Hasret direkt. Mötesplatsens verksamhet dock är fortfarande liten och behöver hållas på en hemlig adress av säkerhetsskäl.
Bland Järvas unga hbtq-personer är Hasret personen som gör stor skillnad. I dagsläget jobbar hon hårt med att försöka locka fler unga till ungdomsgården för att kunna nå ut till fler.
Hasret berättar att läggningarna bland de som hon möter varierar, men gemensamt är känslan att inte kunna vara öppen med den man är.
– De som kommer till oss har varken kommit ut till familj eller vänner. Vi ger dem en trygg plats att vara sig själva på. Ungdomarna vet inte vad som väntar dem, och de vågar inte fråga. Jag får höra om föräldrar som säger rakt ut att såna här hör inte hemma här, de syndar och kommer att hamna i helvetet direkt, hur ska man då våga säga som det är, berättar Hasret (Uggla, 2023).
Förutom att anordna aktiviteter och utflykter går en stor del av tiden till att prata på ungdomsgården. De berättar att de ofta inte har någon annan att vända sig till. Utanför ungdomsgården berättar Hasret att de unga bär en osynlig mask och att de inte får prata öppet om sin egentliga identitet, något ungdomsgården däremot hjälper till med. Hasret konstaterar att det finns hedersrelaterad problematik i Järvaområdet som präglas av heterosexuella normer och berättar att det är en anledning till att ungdomsgården har en försiktig och dold profil.
Hasret konstaterar att hennes arbete är viktigt. Hennes insats bekräftas av andra eftersom hon vann QX-galans pris “Årets hetero” tidigare i februari.
– Det var bland annat ungarna som hade nominerat mig, och det betyder förstås jättemycket att de känner den tilliten. Folk tror att bara för att det inte är synligt så finns det inga hbtq-personer i förorten, men de har så fel, berättar hon i en intervju med Svenska Dagbladet (Uggla, 2023). Den hemliga ungdomsgården har blivit en trygghet för de unga. Mötesplatsen upplevs vara en frizon där de unga både slipper känna sig utanför och framför allt ger en chans att få vara sig själv.
Hasrets arbete med den hemliga ungdomsgården är ett gott exempel på varför ungdomsgårdar i förorten spelar roll och varför de har en central påverkan. I detta fallet handlar det om att främja allas lika värde oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Vi ser att behovet av ungdomsgårdar ständigt efterfrågas. Ungdomsgårdar såsom denna ger unga möjlighet att våga vara sig själva och blomma ut. Den hemliga ungdomsgården finns för de hbtq-personer i förorten som behöver en frizon och möjlighet att hitta sin plats i samhället.
Är du en ung hbtq-person från förorten som vill besöka den hemliga mötesplatsen, är du välkommen att kontakta Hasret och hennes kollega på Instagram: https://www.instagram.com/unghbtq_jarva/
Källor:
Uggla, Simon (2023). “Hon ger ortens hbtq-ungdomar hemlig fristad”. Svenska Dagbladet. Publicerad 19 februari 2023.
https://www.svd.se/a/KnWVr6/hon-ger-ortens-hbtq-ungdomar-hemlig-fristad
Thorén, Matilda. (2022) “Hon hjälper unga som inte kan komma ut”. QX- Sveriges regnbågsmedia. Publicerad 21 augusti 2022.
Benno, Hélène. (2023). “Hasret Bozarslan vann Årets hetero på QX-galan”. Sveriges Radio. Publicerad 7 februari 2023.
https://sverigesradio.se/artikel/hasret-bozarslan-vann-arets-hetero-pa-qx-galan